Hybris
Album - 4 novembre 1992 - Debaser id 69807

(instrumental)

Spillror ifrån det förgångna tiden är nu.
Ensamhetens värld där lever vi,
med allting som samlats på hög
runt omkring oss,
för ständigt vårt inre
mot störning och disharmoni.
Alla drömmare som vet
någonting annat har fel.
Det kanske är så att man är vilseledd.
Varför finnas här till ingen nytta?
Tiden går lidande
min själ far vidare
i drömmen.

Sökandes svar i en dimma som präglas
av vilsenhet och ofullständigt liv.
Där morallösa människor tar vid
och tanken blir till en känsla
av maktlöshet tvivel och likgiltighet. .
Då, vi råkas och samlas till fest
för förstånd bortom en
hycklandes, gycklandes, abrakadabra värld.

Vad �r ni f�r underligt ting
som talar om vilsenhet?
e asar som styr oss i v�r tro
talar om att det som sker,
tar oss till en b�ttre v�rld.

Vad �r sant,
vad �r falskt
i en framkallad illusion?
Att bli f�rsedd och ledd,
konstant beredd,
g�r det dig fri och stark it tron?
Fr�gor som st�nds �r mig n�r.

Dr�mmar om abstrakta ting
tar oss med p� en ok�nd f�rd,
d�r begr�nsning, r�tt,
fel och tid
ej har n�gon existens.
F�runderlinga ting finns det d�r.

I ljuset från min lykta
ser jag skuggan utav sorg,
drömmar som har slocknat
ifrån ett liv som haft sin tid.
Inte kan jag stå och se på
då vi flyr,
verklighet och sanningar
där moralen är fantasi.

Det är ju du själv som väljer,
det är ju du själv som sväljer,
deras sagor och lögner och fjäsk.

Är det sant att även de som talar
högt starkt och rätt
planterar döda blommor?
Då kan det inte vara lätt
för människan att tro
på Gud att han är stor,
när tystnaden breder ut sig
i huset där hon bor.

Det är ju du själv som väljer,
det är ju du själv som sväljer,
deras sagor och lögner och fjäsk.

Kung Bore är död
och våren, den nyvalde är folkets hjälte.
Visioner föds
och det är dags att befolka
sina massiva luftslott.
Livets panorama,
hallucination, jag har
längtat något så gränslöst.
Ge mig evig insyn
in i drömmarnas land,
först då blir jag lycklig.